den som stod bakom dig

Ibland vet man inte vad man vill. Så är det väldigt ofta, för mig i alla fall.
Just nu sitter jag fast i tanken: 'jag vill ha en pojkvän för jag är ensam', men vet ändå att jag inte klarar av hela förhållandetramset. Jag är inte flickväns-material, never have been.
Jag har slutit en pakt med mig själv, inga förhålladen förrän studierna är klara, vilket är tre år. Det känns båda bra och dåligt. Får se hur bra det går.
Så jag ska börja på allvar nu med massa saker, skolan, träning, jobba och sånt. Det känns lika bra.

Fan. Jag har så mycket som jag vill skriva, men det passar sig inte riktigt.
Nej, nu ska jag och mina tankar gå och lägga oss.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0